Bali

Artikel från Bergslagsbladet 29 april 1985

Bali, gudarnas och demonernas ö strax söder om Jaca i den indonesiska övärlden. Det var dit Köpingsfotografen Thomas Ljungqvist begav sig för att med kamerans hjälp spegla en främmande och mycket spännande kultur.

Thomas är nu tillbaka i Köping, i sin ateljé på Glasgatan 11. Han ska nu smälta sina intryck från resan och bearbeta det stora material som resan gav för att till hösten öppna en stor utställning om Bali.

Det är inte första gången som Thomas Ljungqvist lockar blickarna till sig. Det är framför allt för sina personliga och mjuka porträtt som han gjort sig känd inom fotokretsar och för allmänheten. Han belönades bl a med en bromsmedalj i Porträttfotografernas Yrkesorganisations årliga tävling 1983.

Tanken på att resa till Bali har hos Thomas legat och mognat under flera år. För en konstnär krävs ständigt nya inspirationskällor, och på Bali fick Thomas kreativiteten att flöda.

Jag ville möta en ny och annorlunda kultur och sedan med levande bilder få visa den för andra. Är det något som saknas i Sverige så är det fotoutställningar från andra kulturer där det finns berättande liv i bilderna säger Thomas.

Många balineser lever fortfarande sitt liv som de gjorde för flera tusen år sedan. Danser och olika ritualer är viktiga inslag i deras liv, men viktigast är dock gudarna. Enligt balanserna är det gudarna som styr allt. Det den ständig kamp mellan de goda och de onda gudarna, en kamp som till skillnad från de västerländska sagorna ibland segras av de onda. Men då tar de goda gudarna upp kampen igen.

Begeistrade besökare har givit Bali många namn och bland de mer omtalade bildmässigt mest överensstämmande hör Världens morgon. En urtidsmorgons färschör vilar över öns pamldungar och blekvita stränder.

Balis värld och värderingar skiljer sig från de omkringliggande öarna, vilket också holländarna upptäckte 1906 när de efter ett gigantiskt blodbad la Bali under sina fötter. Under andra världskriget ockuperade japanerna ön. Nu är Bali en del av republiken Indonesien.

Balinisterna var ofta misstänksamma mot mig när jag kom med min kamera framför allt på landsbygden. Inte så konstigt kanske med tanke på att holländarnas framfart på ön. Men efter det att jag beblandat mig med befolkningen en stund var de inte svåra att få kontakt med. Jag fick också fotografera vad jag ville, dels vanliga människor, men även gamla tempel, begravningar, offerriter och andra intressanta företeelser, säger Thomas. Totalt tog jag ett tusental bilder under hela resan.

Svårt klimat

Det var under tre veckor i mars som Thomas tillsammans med sin vän Johnny Andersson från Torshälla reste runt på Bali. Det är en årstid som i den delen av Asien gränsar mellan regnperiod och torka. Klimatet är instabilt, tropiska regnskogar kan på ett ögonblick övergå i brännande hetta.

Klimatet bidrog till stora svårigheter att fotografera. En gång när jag kom gående på en bymarknad med kameran över aveln kom en kraftig regnskur som fick leran på marken att stiga över skorna, men lika kvickt som regnet kom så försvann det helt igen. I stället blev det olidligt varmt. Värmen fick plasten på kameran att falla av och linserna på kameraobjektivet immade igen både invändigt och utvändigt. Jag hade också stora problem att skydda de känsliga filmerna, berättar Thomas.

Det finns flera saker som gjort Bali känt över världen. Det vi i västvärlden oftast förknippar med ön, som till ytan inte är större än Gotland, är nog den berömda batiken. I östra Asien är Bali också känt för att ha världens bästa risodlare. Då och då kommer experter från Japan och Kina för att studera öns sedan urminnes tider praktiserade konsbevattningssystem av de smaragdgröna risfälten.

Men för Thomas var det varken risfält eller batik som gav de starkaste intrycken under sin vistelse på ön. Ödmjukheten och ärligheten hos balanserna framför allt hos barnen, gjorde störst intryck på mig. Västerlandets själviskhet med vassa armbågar och stress existerar inte på Bali. Människorna där är inte rika, men de behöver heller aldrig svälta då jorden är mycket fruktbar och ger regelbundna skördar. Det materiella välstånd som vi lever i finns inte, men hos dessa människor var ett sådant välstånd inte något jag saknade, säger Thomas.

Vill återvända

Tre veckor i en så annorlunda kultur som Bali erbjuder är en alltför kort tid, det tog nästan en vecka innan jag hade anpassat mig något sånär. Jag kanske återvänder till Bali någon gång i framtiden, eller till någon av de andra indonesiska öarna. Men det finns även andra länder som lockar mig att fotografera, jag har bl a funderat på Peru, säger Thomas. Till hösten ska Thomas tillsammans med sin reskamrat och fotograf Jonny Andersson bjuda på Balis kultur med en stor utställning i Köping. Förmodligen öppnar vi portarna någon gång i oktober. Vi har dock ännu inte bestämt var utställningen ska äga rum. Det roligaste skulle vara om vi kunde genomföra en vandrande utställning med början i Köping och få visa den här spännande kulturen på fler platser i Sverige. Men frågan är om det är ekonomiskt genomförbart.

Artikeln är skriven av Peter Örn